– De som jobbar här är världsstjärnor, de känner oss och vet hur man bemöter oss, man känner att de är samspelta, det säger Reidar som är en daglig gäst på Porten.
Reidar är van att ha många bollar i luften. Han har 25 år inom folkbildningen bakom sig. Där har han drivit studiecirklar, ungdomsgård och hjälpt unga människor att starta band. Musiken har varit hjärtat i mycket av det han gjort.
Missbruket med amfetamin hanterade han länge på helger och ledigheter. Sedan blev hans partner sjuk och han fick förtvivlat se på när hon tynade bort i cancer. Plötsligt tog missbruket överhanden.
Nu är han arbetslös sedan sex år och hemlös sedan fem år. Dagligen får han söka ett uppehälle och till och från hittar han en sängplats på Gnistan. Som han säger; – Vi är många som tävlar om platserna.
Reidar har många sysslolösa år bakom sig. Dagar som tett sig lika. Ändlösa timmar på centralen, biblioteket eller USÖ. Och många timmar på buss.
På Porten har han tagit ett kliv framåt, erbjudit sig att hjälpa till i verksamheten. Just nu sköter han kläder och skor, tar emot, sorterar och lämnar vidare till de som ska ut i kylan. Han hoppas och tror att han kan fortsätta sköta den delen för han vill verkligen ha något att göra.
Han har många tankar om Porten och framtiden. Helst skulle han vilja se längre öppettider och mer att hugga tag i på plats. Men han önskar också att Stadsmissionens personal skulle engageras i ett härbärge.
– De som jobbar här känner ju oss, vet hur man får oss att känna oss hemma. Om fler platser ska till i Örebro så vore det fint om de fick chansen att göra jobbet.
Framtiden tänker han ta sig an i små delmål. I stället för att formulera stora visioner tänker han greppa livet dag för dag. Målet är att få tak över huvudet – någonstans där han kan finna ro och få ork att leverera igen.
Fotograf: Magnus Wahman